När den allmänna motionstiden gick ut på onsdagen hade riksdagsledamöterna lämnat in totalt 3 198 motioner. Som vanligt rör ett antal förslag oss motorcyklister, där en del riksdagsmän envist fortsätter att tjata om att motorcyklar ska ha en främre registreringsskylt och ägaransvar.
Här följer några exempel på motioner med motorcykel i fokus:
Ägaransvar och registreringsskyltar på motorcyklar
Motion till riksdagen
2010/11:T221 (S10013)
av Susanne Eberstein och Jasenko Omanovic (S)
Motiveringen för deras motion lyder:
"För hög hastighet i trafiken orsakar många olyckstillbud. De fartkameror som finns längs våra vägar fotograferar fortkörare när de kommer mot kameran och dämpar bevisligen farten. På bilar finns registreringsskyltar både fram och bak och det är lätt för kamerorna att fånga fortköraren genom att registreringsskylten fram fotograferas. Värre är det med motorcyklister som många gånger överskrider hastighetsgränserna, men här saknar fordonet registreringsskylt fram. Det omöjliggör för fartkamerorna att fånga motorcykelns registreringsskylt. Att införa en regel om att motorcyklar ska ha registreringsskylt fram och att motorcykelns ägare blir ansvarig för hastighetsöverträdelsen, skulle innebära färre olyckstillbud på våra vägar."
Motion till riksdagen
2011/12:S10114
av Phia Andersson (S)
Registreringsskyltar fram på motorcyklar
Motiveringen lyder:
Hög hastighet i trafiken orsakar många svåra olyckstillbud på landets vägar. Därför har Trafikverket satt upp hastighetskameror på olycksdrabbade vägavsnitt, vilket har minskat antalet olyckor betydligt. Ett problem med hastighetskamerorna är att de är beroende av att registreringsskylten sitter fram. Bilar har registreringsskyltar både fram och bak, vilket gör det lätt för kamerorna att fånga fortköraren genom att registreringsskylten fotograferas av. Motorcyklar däremot saknar registreringsskylt fram, och föraren har hjälm vilket i de flesta fall omöjliggör identifiering av fordonet och föraren i en hastighetskamera.
Idag kan en trafikant som kör en motorcykel komma undan påföljd på grund av att det inte går att identifiera föraren. Att utrusta motorcyklarna med en registreringsskylt fram och göra ägaren till motorcykeln ansvarig skulle snabbt få ner antalet olyckor med motorcyklar som kör för fort samtidigt som trafiksäkerheten ökar för alla.
Motion till riksdagen
2011/12:T204
av Helene Petersson i Stockaryd (S)
Säkrare trafikmiljö för mc-förare
Motiveringen lyder:
"Motorcyklister är överrepresenterade både i olyckor med dödlig utgång och med svåra skador mot räcken.
På drygt ett år har 10 mc-förare omkommit i räckesolyckor och bara i sommar har två förare omkommit på grund av mittvajrar.
Under perioden 2000–2010 har 42 motorcyklister dödats i räckesolyckor. Räcken är det vanligaste krockvåldet i singelolyckor med dödlig utgång på motorcykel, och antalet räckesolyckor ökar. Ännu fler har skadats allvarligt i räckesolyckor. Under perioden 2003–2009 har 93 motorcyklister skadats svårt och 106 lindrigt. Dessa siffror visar att det krävs särskilda åtgärder i form av säkrare räcken för att rädda liv och minska risken för ett livslångt lidande för dem som krockar med ett räcke på motorcykel.
Den 1 januari 2011 trädde vägsäkerhetslagen i kraft. Den pekar ut motorcyklister som oskyddade trafikanter. En faktor som särskilt ska beaktas enligt lagen i samband med vägars detaljutformning är just mittremsor och barriärer för oskyddade trafikanter. Trots detta faktum har Trafikverket inte tagit fram något särskilt mc-räcke för kortare eller längre vägavsnitt. Trafikverket som representerade Sverige i CEN röstade den 16 juni 2011 nej till en europeisk standard som innebär underglidningsskydd på räcken för att göra dem säkrare för motorcyklister. Det blev istället en teknisk specifikation som är frivillig för Sverige att anta som nationell standard.
Sverige sätter upp mer räcken än något annat land i Europa. Det handlar om både mitträcken och sidoräcken. Statistik och forskning visar att ju mer räcken som sätts upp, desto fler motorcyklister dödas och skadas i räckesolyckor. För all trafik är mittbarriärer ett bra sätt att minska olyckorna men det går att minska skaderisken ytterligare genom att välja räckestyper som är mer förlåtande vid kollisioner, förlåtande sidoområden istället för räcken samt att placera räcken längre ifrån vägbanan. Det skulle minska krockvåldet vid en kollision. Trafikverket har uttalat att man vill ha sidoräcken på alla vägar över 80 km/h. Trafikverkets dokument som styr vägars utformning säger tydligt att räcken ska sättas upp i ytterkurvor för att spara pengar. Det är samtidigt den plats där 76 % av singelolyckor med dödlig utgång på motorcykel sker.
Ny svensk forskning visar att vajerräcken och w-balkräcken, som är mest förekommande i Sverige, är lika farliga för motorcyklister. Det visar också att behovet av forskning och utveckling kring säkrare räckestyper för alla fordonsslag är stort. All forskning både i Sverige och i andra länder visar att räcken med slät utformning, utan stolpar, minskar risken för allvarliga skador och dödsfall.
I ett stort antal europeiska länder avsätts årligen stora summor för att göra räcken säkrare för motorcyklister genom underglidningsskydd. Där dessa har satts upp har ingen dödats eller skadats allvarligt. Sverige är ett föregångsland för trafiksäkerhet men på området säkra mc-räcken ligger vi långt efter. Varje år avsätts omkring 100 miljoner för nyinvestering av räcken och 100 miljoner för räckesreparationer. Det är viktigt att Trafikverket årligen avsätter en del av de medel man förfogar över för nyinvestering och reparationer av räcken för att göra dem säkrare för motorcyklister, som är den trafikantgrupp som löper störst risk att skadas och dödas i räckesolyckor. Ska Sverige kunna leva upp till nollvisionen så måste även trafikmiljön för motorcyklister göras säkrare."