Verktyg ska upptäcka dolda skallskador

Tjugo manår har det tagit att utveckla det nya verktyget som bland annat kan upptäcka dolda skallskador. Men det är väl investerad tid. Varje år inkommer cirka 50 000 patienter med trauma mot huvudet eller nacken och det finns ett flertal skadevarianter som antingen visar diffusa symptom eller är svåra att analysera med dagens diagnosmetoder.

Med hjälp av det nya verktyget går det snabbare att lägga det pussel som krävs för att förstå vilken behandling som ska ges, samt ta beslut på bättre grunder och därigenom ge mer kvalitativ vård.

VIS har redan hunnit utsättas för hårda kliniska tester. Den svåra olyckan som inträffade under SM i motocross 2004 då två åkare kolliderade på Malmabanan i Västerås har simulerats. Forskarkollegan Svein Kleiven som utförde denna studie fann samma blödning i hjärnan i simuleringen som i verkligheten.

Peter Halldin, forskare på avdelningen för neuronik på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har tillsammans med ett antal andra forskare tagit fram modeller som gör att det blir ytterst tydligt för till exempel läkare hur en människas nacke, skalle, muskler och hjärna påverkas vid kollisioner med olika föremål. Olycksförloppet kan nämligen i detalj och med modellernas hjälp visualiseras från olika perspektiv och genomskärningar.

– Hittills har läkarna bara haft patientens eventuella berättelse och röntgenbilder att utgå från för att fatta rätt beslut. Genom simulering av traumat kan läkaren få ytterligare en pusselbit med information då rätt behandling skall väljas, säger Peter Halldin.

Olyckorna kan med modellernas hjälp alltså illustrera skadeförloppet under de millisekundrar då skadan sker. Det ger historiken fram till skadan och kan komplettera de befintliga diagnosmetoder som används idag så som stillbilder från röntgenbilder via datortomografi eller magnetkamera.

Projektet och verktyget med modeller och simuleringsmjukvara heter Visualisering genom bild och simulering, VIS, och från Skolan för teknik och hälsa vid KTH är förutom Peter Halldin även Hans von Holst, Johnson Ho, Svein Kleiven och Madelen Fahlstedt involverade. VIS är uppdelat i två delar. Dels VISed som är avsedd att användas inom utbildningar av sjukvårdspersonal, dels VISweb som är ett uppslagsverk där användare interaktivt kan välja riktning och storlek på acceleration samt område och nivå på våld av ett slag. Det blir som en atlas över en rad tänkbara olycksförlopp, helt enkelt.

– VIS-projektet är ett utmärkt stöd i utbildningen av läkare eftersom skadorna mycket enkelt kan simuleras och förståelsen blir stor då simuleringarna är mycket pedagogiska. Dessutom är simuleringar mer tilltalande att se på än gråa röntgenbilder, säger Madelen Fahlstedt.

Därmed blir det tydligt att VIS har fler användningsområden än bara läkare. Till exempel kan verktyget ta fram bra underlag till bilindustrin som behöver bättre testmetoder för att utveckla säkrare bilar. Peter Halldin och hans kollegor har redan varit i kontakt med flera tillverkare.

– Vi har redan hunnit med att samarbeta med SAAB och Volvo, men också den amerikanska armén när det gäller deras kameraförsedda hjälmar och belastning på nacke med denna extrautrustning, säger Peter Halldin.

Han tillägger att VIS också är ett bra verktyg för sakkunniga på försäkringsbolag.

– Det är inte alltid så att de som har whiplashskador får korrekt diagnos och därmed rätt till ersättning från försäkringsbolagen. Faktum är att det ringer i snitt en person i veckan till oss och vill ha hjälp med detta, säger Peter Halldin.

Madelen Fahlstedt tillägger att VIS också är viktig för patienten eftersom hon eller han kan bearbeta olyckan mentalt genom att se vad som faktiskt hände.

– 75 procent av forskningstiden har gått åt till att verifiera verktyget och modellerna mot verkliga händelser, säger Peter Halldin.

När Peter Halldin, Madelen Fahlstedt och deras forskarkollegor är klara med VIS är det tänkt att simuleringen av en olycka ska gå mycket snabbt. Under en timme är målet.

– VIS är fortfarande ett beslutsstöd snarare än ett diagnosverktyg eftersom det tar en stund att införa förändringar i sjukvården. Det vill säga hur läkarna jobbar, och med vilka verktyg, säger Peter Halldin.

Peter Halldin och hans kollegor hoppas dock på snabba puckar och att VIS så snart som möjligt blir en aktiv del av läkarens vardag.