Det sista steget innan det efterlängtade MC-körkortet är körprovet, där du inför en trafikinspektör från Trafikverket ska kunna uppvisa din förmåga att hantera en motorcykel. Under körprovet ska du kunna uppvisa tillräcklig kompetens när det gäller bland annat fordonskännedom, manövrering, miljö och körning i trafik.

Det finns många myter och historier kring uppkörningar, märkliga situationer som lett till ett icke godkänt prov och nitiska inspektörer. Fastbikes bestämde sig för att ta reda på hur det går till under ett körprov och även träffa en av personerna bakom de respektingivande trafikinspektörerna.

Jag åkte därför till Eskilstuna där jag bestämt träff med Claes Wärefors som arbetar som kontorschef. Claes tillsammans med åtta medarbetare representerar Eskilstunakontoret varav fem är inspektörer. Två är inspektörer på MC. Grundutbildningen till att bli trafikinspektör är på ett år varvat med teori och praktik. För att ta steget vidare till att bli MC-prövare så ska inspektören bli antagen via ett körtest och ett teoretiskt prov. Därefter sker en utbildning under en vecka och ett antal dagar och prov under handledning av en annan Trafikinspektör på MC. Värt att tilläggas är att Claes är en av endast åtta i hela Sverige som förrättar prov för inspektörer och även trafiklärare som söker behörighet på MC.

Jag ringer upp Claes utanför Trafikverkets lokaler och han möter upp mig i entrén. Han hälsar mig välkommen och vi går in på hans kontor. Det visar sig att Claes är en riktigt inbiten motorcykelentusiast. Vid 16 års ålder tog han körkort för lätt motorcykel. Han har ägt en mängd olika motorcyklar genom åren, åkt motorcykel utomlands, utbildat MC-ordonnanser inom försvaret, varit trafikinspektör både hos försvaret och nu inom Trafikverket. Han bygger även egna motorcyklar och har genom åren byggt fem olika Harley Davidsons varav den senaste (Gryphon) vann sin klass på Elmia Custom Motor Show nu i år.

Claes berättar vidare att antal prov var betydligt högre för ett antal år sedan när jag frågar om provfrekvensen. Eskilstuna hade då runt 750 prov på en säsong och upptagningsområdena var på den tiden Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Nu har inte Eskilstunakontoret Nyköping som område längre och proven har sjunkigt till cirka 275 prov. Jag frågar Claes hur många procent godkännandenivån ligger på och han svarar att det naturligtvis varierar var i landet och beroende på utbildningskultur, mm. Men att den ligger på runt 75 % i Eskilstuna. Nivån är högre än B-behörighet och det beror på att eleverna till MC är mer intresserade av att klara proven, bättre förberedda och har högre motivation. Claes förklarar plötsligt att vi har 4 elever på förmiddagen så det är bäst vi ger oss i väg.

När vi kommer ut till platsen för manöverdelen väntar eleverna med sina trafiklärare/handledare redan där. Spänningen går nästan att ta på och jag är baske mig lite nervös själv. Jag drar mig till minnes min egen känsla inför min uppkörning då anspänningen var stor och koncentrationen på topp. Claes samlar de fyra eleverna och har en liten genomgång om vad som komma skall. Han presenterar även mig och frågar om de tycker det är ok att jag närvarar. Ingen verkar direkt bry sig och de har inga invändningar. Det går nästan att se hur det snurrar i huvudet på samtliga.

Tusen frågor verkar passera deras hjärnor och ansiktsuttrycken skönjer något ansträngda miner. Claes förklarar att datorn slumpat fram en turordning och ber den första eleven att kvarstanna. De andra förflyttar sig till en plats långt bort, dels för att inte störa den som prövar men säkert även för att inte skaffa sig fördelar till sitt eget test. Det allra första en elev under körprovet får uppvisa för Claes är en säkerhetskontroll.

De fyra eleverna får av honom slumpmässiga områden att kontrollera på motorcykeln. Eleverna kontrollerar allt från bromsar och belysning till fjädring och däck. Claes övervakar det hela och ställer kompletterande frågor om det behövs. Det är intressant att stå vid sidan om utan någon press och se hur eleverna letar i minnet efter en memorerad checklista under tiden de fingrar på någon del för att det ska se ut som om de kontrollerar.

Säkerhetskontrollerna går bra och nästa del i körprovet är ett särskilt manöverprov med en låg respektive högfartsdel och avslutande bromsprov. En efter en kallas eleverna fram och Claes följer gåendes vid sidan om eleverna när de först genomför krypkörning genom konbanan. Jag blir imponerad av Claes pedagogiska sätt att prata till eleverna, allt för att avdramatisera och försöka lugna. När någon missar ett av momenten så talar Claes om vad han vill se nästa gång och skickar i väg denne igen. Även i högfartsdelen och på inbromsningarna i 70 km/h och 90 km/h övervakar Claes med skarp blick och förklarar att det är viktigt för honom att se att de kan kontrollera motorcykeln inför körningen i trafiken.

En sak jag uppmärksammar är att eleverna bromsar bra men aningen försiktigt. Claes säger att han tar hänsyn till det för dagen våta underlaget när det gäller högfartsbanan, han ber eleverna sänka hastigheten med några km/h. Men när det gäller inbromsningarna är det bara att resolut bromsa ordentligt, lita på ABS:en och sitta rätt på motorcykeln. Inspektören vill ju se att du kan stanna oavsett hinder som kan dyka upp. Alla fyra eleverna går vidare från manöverbanan och Claes ber den första eleven att göra sig i ordning med kommunikationsutrustning och omärkt väst. Även jag får en radio till min hjälm och jag får instruktion att hålla mig bakom Claes på min motorcykel så kan jag både se proven och höra vad som sägs, spännande.

Claes tjänstemotorcykel är en BMW R1200RT. Han uppskattar den för att den är säker, har ABS och en upprätt körställning, allt för en god arbetsmiljö. Den är hanterlig och skyddar mot väder och vind. Nackdelen med modellen kan vara att den är i största laget när man jobbar i just närområdet tycker Claes. Trafikverkets motorcyklar köps in centralt och det finns en grupp inspektörer som har som ett projekt att utvärdera och ta fram lämpliga motorcyklar för ändamålet.

Jag tar rygg på Claes som åker strax bakom eleven och i radion sprakar det plötsligt till, han ger instruktioner till eleven som inte svarar med en nickning som Claes inledningsvis bett om. Han upprepar men inget händer. Efter att eleven nästan tappat radion i farten kör Claes upp bredvid och visar in honom till kanten. Radion säkras och kontrolleras, snart är vi ute på vägarna igen.

Den som tror att en inspektör bara finkör bakom och inte bryr sig så mycket har fel kan jag säga. Claes rör sig aktivt från sida till sida under hela provet för att kontrollera eleven, han måste samtidigt ha uppsikt på trafiken runt om för sin egen och elevens säkerhet. Dessutom ska han bjuda eleven på en omväxlande körning och se till att tillräckligt många situationer uppkommer och även bedöma dessa. Han måste även hålla tiden då det står fler elever och väntar vid den överenskomna platsen vid Trafikverkets kontor.

Claes anvisningar till eleven är klockrena för att eleven inte ska misstolka, gör eleven det ändå så kan han göra omtag och pröva eleven senare i körningen vid en liknande situation. En sak att understryka är att inspektörerna inte är ute efter att lura in eleverna i fällor, det inträffar så många knepiga situationer ändå. Trots den inledande fadäsen med radion så visar det sig att den första elevens körning godkänns och Claes meddelar detta omedelbart han kliver av sin MC. Det går inte att ta miste på elevens känsla när leendet brett spricker upp.

De övriga tre eleverna tas ut på varsin runda i och omkring Eskilstuna. Claes blandar stadstrafik med landsväg och ser till att täcka in cirkulationsplatser, järnvägsövergångar och korsningar av alla de slag. Även hastigheterna varierar och det gäller som elev att trots nervositet ha mycket god uppmärksamhet och scanna av trafikbilden i jakt på eventuella hinder och tänkta uppkomna situationer att lösa. När förmiddagen och samtliga elevers pass är avslutade visar sig slutresultatet bli två godkända prov och två underkända. Dagens elever hade ett intressant åldersspann, de var födda på 50-, 60-, 70-, respektive 80-talet där den äldsta och den yngsta fick åka hem med det efterlängtade beviset om körkort i fickan.

Claes förklarar att även om en elev förståeligt blir arg, besviken eller ledsen över ett negativt resultat så är det hans uppgift att förmedla goda förklaringar till eleven så att denne förstår anledningen till ett underkännande. En vis person har sagt att alla människor är godkända som individer, det är körningen som inte är godkänd vid tillfället. Värt att tänka på som elev, det är bara att ta nya tag och komma igen.

Claes entusiasm gällande motorcyklar och körning imponerade på mig. Det krävs eftertanke för en inspektör hur denne uppträder och att vara en god förebild då allas blickar riktas mot inspektören. Trafikinspektören påverkar trafiksäkerheten mycket i sitt sätt att vara, hur denne kör, vilken utrustning och motorcykel som används. Claes pedagogik och vänliga bemötande gör att ingen kan klandra honom att vara för nitisk. Jag hörde dessutom hur han förklarade för eleverna som denna dag tyvärr inte klarade körprovet. Klart det är lätt för mig att säga som har körkortet i fickan, men det han sa var tydligt och enligt alla gällande normer om hur feedback ska ges. Kör man för fort, glömmer bromsberedskap genom hela provet eller bryter mot trafikregler, ja då är man inte redo för att ta steget ut i trafiken själv. Han har ett stort ansvar och bakom trafikinspektören finns människan Claes som inte vill vara indirekt orsak till att någon skadas eller omkommer i trafiken på grund av bristande kunskap eller liknande.