Idag, onsdagen 30 maj, ska ett antal motioner behandlas i Riksdagen. Trafikutskottet har i sitt betänkande föreslagit att samtliga ska avslås. Det handlar bland annat om automatisk hastighetsövervakning av motorcyklar, registreringsskylt fram, pricksystem för körkort, varselvästar, säkrare räcken för motorcyklar. Här kan du läsa några av motionerna som rör oss motorcyklister.
I motion 2011/12:T221 av Susanne Eberstein och Jasenko Omanovic (båda S) anförs att för hög hastighet i trafiken orsakar många olyckstillbud. De fartkameror som finns längs vägarna och fotograferar fortkörare när de kommer mot kameran dämpar bevisligen farten. På bilar finns registreringsskyltar både fram och bak, vilket gör det lätt för kamerorna att fånga fortköraren genom att registreringsskylten fram fotograferas. Det är värre med motorcyklister, som många gånger överskrider hastighetsgränserna, men här saknas registreringsskylt fram på fordonet. Det omöjliggör för fartkamerorna att fånga motorcykelns registreringsskylt. Eftersom det skulle innebära färre olyckstillbud på våra vägar yrkas att en regel införs om att motorcyklar ska ha registreringsskylt fram och att motorcykelns ägare blir ansvarig för hastighetsöverträdelsen.
I motion 2011/12:T323 anför Phia Andersson (S) att hög hastighet i trafiken orsakar många svåra olyckstillbud på landets vägar. Trafikverket har därför satt upp hastighetskameror på olycksdrabbade vägavsnitt, vilket har minskat antalet olyckor betydligt. Bilar har registreringsskyltar både fram och bak, vilket gör det lätt för kamerorna att fånga fortköraren genom att fotografera registreringsskylten. Däremot saknar motorcyklar registreringsskylt fram och föraren har hjälm, vilket i de flesta fall omöjliggör identifiering av fordonet och föraren i en hastighetskamera och de kan därför komma undan påföljd. För att snabbt få ned antalet olyckor med motorcyklar som kör för fort samtidigt som trafiksäkerheten ökar för alla yrkas att motorcyklarna ska utrustas med en registreringsskylt fram och att ägaren till motorcykeln görs ansvarig.
I motion 2011/12:T366 av Hans Hoff (S) anförs att Sverige länge har haft problem med efterlevnaden av hastighetsgränser och att höga hastigheter också är orsak till en stor del av olyckorna i trafiken. Som ett led i att sänka farten på vägarna har den automatiska hastighetsövervakningen byggts ut kraftigt i hela landet under de senaste åren, och detta har haft positiva effekter när det gäller att sänka hastigheten och rädda liv. Kamerorna råder dock inte bot på alla fortkörare, och det finns problem med förare som gömmer sig bakom solskydd eller kör företagsbilar. En annan grupp är mc-förarna, som saknar registreringsskylt fram och effektivt gömmer sig bakom sina hjälmar. Så länge det är fordonets förare som bötfälls går motorcyklisterna fria från kamerorna, och möjligheterna att bötfälla förare som kör hyrbilar och företagsbilar försvåras. Flera europeiska länder har infört en form av ägaransvar vid hastighetsöverträdelser. Ytterst tillämpas föraransvar, men ansvaret ligger även hos ägaren. I de fall ägaren inte kan lämna några upplysningar om föraren av fordonet vid det aktuella tillfället bötfälls ägaren för trafikbrottet. Ansvaret för företagsbilar vilar på företagsledaren som är personligt ansvarig för att upplysningar lämnas om föraren. På samma sätt skulle ett ägaransvar kunna införas i Sverige så att ägaren till det identifierade fordonet får information om händelsen tillsammans med ett inbetalningskort för bötesbeloppet. Mot denna bakgrund yrkas att Sverige bör införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelser.
I motion 2011/12:T401 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) framförs att hastighetsövervakningskameror är en effektiv metod för att säkerställa att trafikanter håller tillåten hastighet. Om ett fordon åker för fort, tas en bild som kopplar föraren till trafiköverträdelsen. Motorcyklar har inte någon registreringsskylt fram utan bara baktill, vilket innebär att ett foto inte kan användas för att koppla en mc och en förare till en hastighetsöverträdelse. Hastighetsbegränsningarna gäller för alla fordon och trafikanter, och om olika fordon behandlas olika av rättsväsendet så mister lag och ordning sin trovärdighet. Motorcyklar hade fram till 1972 registreringsskyltar både fram och bak, och införandet av hastighetsövervakningskameror aktualiserar frågan på nytt. Om hastighetsövervakningskameror ska användas måste dessa "fånga" samtliga fordon då det är en fråga om lika behandling på våra vägar och likhet inför lagen. I motionen yrkas på att en översyn i frågan övervägs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att systemet för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett betydelsefullt komplement till polisens vanliga trafiksäkerhetskontroller för att sänka hastigheterna på vägarna. Utbyggnaden av det ATK-system som Rikspolisstyrelsen och Trafikverket äger och driver gemensamt innebär att det i dag omfattar ca 1 100 fasta och 26 mobila mätstationer för automatisk hastighetsmätning (kameror).
Utskottet välkomnar att det under 2011 har genomförts ett fullskaleförsök med kamerastationer som flyttas regelbundet mellan förutbestämda platser samt att Trafikverket och polisen under 2011 har sett över kriterierna för placering av kameror och börjat arbeta fram en modell för aktivering av kameror. Enligt utskottets mening är det betydelsefullt för trafiksäkerheten att myndigheterna arbetar för att driva ATK-systemet på ett så effektivt sätt som möjligt.
I Sverige, liksom i bl.a. Norge och Finland, tillämpas föraransvar och det finns inte något krav på upplysningsplikt för den som äger ett fordon att lämna information om vem som har framfört det vid ett specifikt tillfälle. I andra länder förekommer andra system, bl.a. ägaransvar och krav på upplysningsplikt. Detta kan förekomma i kombination med varandra eller var för sig. Ett problem som har kunnat konstateras när det gäller länder som tillämpar ägaransvar är att vissa personer sätter i system att använda s.k. målvakter i samband med att någon kör för fort förbi en ATK och det inte går att se på fotografiet vem föraren är. Detta problem har uppmärksammats i bl.a. Australien och innebär att den verklige fortköraren kan gå fri.
Enligt uppgifter som utskottet har fått från polisen kan automatisk hastighetskontroll med kamera inte användas för tvåhjuliga fordon. Enligt polisen tas under ett år ca 230 000 foton med hjälp av ATK. Om tvåhjuliga och utomnordiska fordon räknas bort leder ca 30 procent av alla foton som tas med hjälp av ATK till lagföring.
Enligt uppgift från ATK-sektionen vid Rikspolisstyrelsen i Kiruna uppgår svarsfrekvensen när polisen skickar ut begäran om uppgifter till ägaren om vem som framfört ett fordon som kör för fort till ca 75 procent och ca 40–50 procent av dessa leder till att föraren kan identifieras. Arbetssättet med skriftliga förfrågningar är ett substitut för förhör eftersom den stora mängden ärenden med nuvarande resurser annars inte skulle hinna hanteras. Det är oftast juridiska personer som får begäran om upplysning om vem som är föraren på en bild. Enligt mätningar som ATK-sektionen vid RPS i Kiruna har genomfört under de senaste åren verkar utvecklingen gå mot att lagföringen i förhållande till antalet fordon som registreras av ATK minskar. Enligt polisen är denna utveckling oroande. Orsaken till denna utveckling är att allt fler agerar för att finna nya sätt att undgå lagföring.
Utskottet har fått information från Trafikverket om att myndighetens syn är att det knappast är aktuellt med krav om nummerskylt fram på motorcykel, eftersom en sådan enbart innebär att ägaren till motorcykeln kan identifieras, men fortfarande inte föraren, vilket krävs i Sverige.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att utskottet har behandlat frågan om registreringsskylt fram på motorcyklar samt ägaransvar vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkande 2009/10:TU12. Utskottet konstaterade då att den automatiska hastighetsövervakningen är ett viktigt komplement i arbetet för en förbättrad trafiksäkerhet som möjliggör ett effektivare utnyttjande av polisens resurser. Utskottet framhöll samtidigt vikten av att den personliga integriteten skyddas och att nyttan av övervakning måste vägas mot risker för intrång i den personliga sfären. Utskottet konstaterade vidare att förslaget om registreringsskylt fram på motorcyklar inte är en fråga som det ankommer på riksdagen att besluta om. När det gäller möjligheterna att beivra hastighetsöverträdelser av motorcyklister menade utskottet att regeringen och behöriga myndigheter i den utsträckning det är möjligt arbetar för att se till att alla överträdelser mot hastighetsbestämmelserna, även de som begås av motorcyklister, blir vederbörligt utredda. Utskottet konstaterade att ett införande av ett ägaransvar skulle vara oförenligt med svenska grundläggande straffrättsliga principer som t.ex. legalitets-, konformitets- och skuldprincipen. Medborgarens rätt att vara tyst vid misstanke om brott eller nära anhörigs brottslighet måste också beaktas.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2011/12:T221 av Susanne Eberstein och Jasenko Omanovic (båda S), 2011/12:T323 av Phia Andersson (S), 2011/12:T366 av Hans Hoff (S) och 2011/12:T401 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M).