Fler personer omkommer i trafiken i Sverige jämfört med Norge. Störst är skillnaden bland oskyddade trafikanter. Hastighetsefterlevnaden på det statliga vägnätet är också bättre i Norge. Det visar en studie från VTI.

Sverige och Norge har länge varit framstående när det gäller trafiksäkerhet. I ett internationellt perspektiv har antal omkomna per invånare i de båda länderna varit låga. Under de senaste decennierna har dödstalen omväxlande varit lägre i Sverige jämfört mot Norge och vice versa. De senaste tio åren har dock trafiksäkerheten i Norge förbättrats betydligt medan det skett en viss avmattning Sverige. Norge har sedan 2015 haft färre omkomna i trafiken per invånare än Sverige. Mellan åren 2014–2018) hade Norge 2,4 omkomna per 100 000 invånare. Antalet omkomna i Sverige var under samma tidsperiod 2,8 per 100 000 invånare.

– Ett resultat av vår studie visar att fler cyklister omkommer i Sverige än i Norge och tittar man närmare på statistiken ser man att det är i gruppen 75 år eller äldre som skillnaden är som störst. Man kan misstänka att skillnaden beror på att det är vanligare i Sverige att äldre cyklar, men det är inget som vi har kunnat verifiera i vår undersökning, säger Åsa Forsman, senior forskare vid VTI.

Det finns också skillnader mellan de båda länderna vad gäller hastighetsgränser och förekomsten av mötesfria vägar. Norge har lägre hastighetsgränser och bättre hastighetefterlevnad på det statliga vägnätet. Dessutom är nästan all trafik på 90-vägar i Norge mötesseparerad, medan andelen mötesseparerad trafik på 90-väg i Sverige endast är 20 procent. Sverige har dock en större andel trafik på mötesfria vägar totalt sett på de statliga vägarna än vad Norge har.

– Skillnaden i förekomsten av mötesseparering är en trolig förklaring till att Sverige har högre dödsrisk på vägar med hastighetsgränsen 90 kilometer i timmen. På vägar med hastighetsgräns 80 kilometer i timmen kunde vi inte se någon skillnad i risk mellan länderna, säger Åsa Forsman.

Trafiksäkerhet i Norge och Sverige: En jämförelse

Mer om studien

Syftet med studien var att kartlägga Norges utveckling de senaste åren och att studera vad som skiljer sig mellan länderna. Främst är det den senaste tioårsperioden (2009–2018) som studeras. Studien finansierades av Trafikverket Skyltfonden, Statens vegvesen och Trygg Trafikk och har utförts av VTI i samarbete med Transportøkonomisk institutt (TØI).