Ny statistik visar att standarden på landets vägar är alldeles för låg och investeringarna i vägunderhåll inte är tillräckligt stora ens för att säkerställa dagens låga nivå. Mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. Nu krävs stora satsningar för att inte säkerhet och effektivitet på våra vägar ska bli ännu sämre än idag. Transportföretagen presenterar nu sin väganalys med de senaste tillståndsuppgifterna från Trafikverket.

- Tillväxten och utvecklingen i Sverige är helt beroende av en god framkomlighet för att kunna transportera både människor och varor på ett konkurrenskraftigt sätt. Investeringar och ett ökat vägunderhåll är därför helt nödvändiga, säger Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Transportföretagen visade redan i tidigare analyser 2022 och 2021 att pengarna som går till vägunderhåll inte räcker på långa vägar. För att stoppa fortsatt förfall av vägarna krävs det två miljarder mer per år till vägunderhåll. Vill vi minimera underhållsskulden på tio års sikt behövs det en årlig budget på 7,9 miljarder kronor per år, vilket är mer än en dubblering av nuvarande underhållsbudget.

- Analysen som vi nu presenterar visar att det har smittat av sig på de högtrafikerade vägarna, där 83 procent av trafikarbetet sker. Det är riktigt allvarligt då de högtrafikerade vägarna finns från norr till söder, säger Marcus Dahlsten.

Visserligen har andelen vägar i mycket dåligt tillstånd minskat något sedan 2020, från 13 till 11 procent. Samtidigt har andelen vägar i dåligt tillstånd ökat från 17 till 23 procent av vägnätet. Många av dessa är högtrafikerade vägar med hög nedbrytningstakt som kommer att behöva en underhållsåtgärd de kommande tio åren. Kostnaden för att underhålla denna typ av väg är hög och nuvarande budgetnivå räcker inte för att både underhålla dessa och samtidigt prioritera det lågtrafikerade vägnätet. Det polariserade vägnätet mellan stad och land kommer att bestå.

Vägarnas skick påverkar trafiksäkerheten

Transportföretagen har låtit bryta ner tillståndsuppgifterna på länsnivå. Resultatet är särskilt dystert för Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. I Jämtland var 2022 omkring var femte statlig väg i mycket dåligt tillstånd och år 2032 kan så mycket som nästan 40 procent av vägarna i Jämtland vara i mycket dåligt tillstånd.

Totalt beräknas underhållsskulden öka från dagens 13,2 miljarder till 42 miljarder kronor 2032 om inte ytterligare medel tillförs. Ökningen beror framför allt på att underhållsbudgeten inte räcker för att både förbättra tillståndet på prioriterade högtrafikerade vägar och samtidigt underhålla det lågtrafikerade vägnätet.

- Åtta av tio persontransporter sker på vägarna. Att vägarna försämras påverkar trafiksäkerheten och kommer i det långa loppet leda till sänkta hastigheter på våra vägar. Majoriteten av Sveriges befolkning bor inte heller i storstäder. Sämre vägar kommer sänka levnadsstandarden på landsbygden då det tar längre tid att ta sig fram. Det är dags att investera i och underhålla vår infrastruktur, i Jämtland och i hela landet, säger Marcus Dahlsten.

Väganalysen har utförts av fil dr Kristin Eklöf, Salbo Ai, som själv har arbetat på Trafikverket och doktorerat på hur man beräknar underhållskostnader. Analysen är en sammanvägning av vägytemätningar och livslängdsanalys, där åkkomfort, spårdjup och förväntad livslängd används som parametrar för att ge en bred bild av vägnätets tillstånd. Det är tredje året i följd som Transportföretagen presenterar analysen. Årets analys baseras på tillståndsuppgifter från 2022.

Se hela listan och läs hela rapporten "Långsiktiga effekter av ett underfinansierat underhåll" här.

Läs mer om situationen på våra vägar här: www.varavagar.se