Som riktigt inbiten enduroförare vill man utnyttja så stor del av vinterperiodens alla timmar att köra i skogen. Att köra på natten hör kanske inte till vanligheten, men med rätt ljus förvandlas natt till dag. Eller? Här har vi testat ett antal lysen som lämpar sig bra för att montera på hjälmen, och vi har blandat friskt mellan lampor av LED- och Xenon-modell. Dålig sikt är inte bara jobbigt rent allmänt utan ökar även risken för olyckor.

Mer ljus betyder i regel bättre sikt, som i sin tur betyder högre säkerhet. I mörker ser det mänskliga ögat bara 5 procent av vad det ser i normalt dagsljus och i vid dålig sikt blir man fortare trött i ögonen och tappar lättare fokus. Givetvis påverkar hur pass bra strålkastare motorcykeln som du kör har. Men med ett effektivt hjälmlyse betyder det mindre.

Faktum är att med ett riktigt bra hjälmlyse kan det ibland vara att föredra att stänga av motorcykelns strålkastare och enbart låta hjälmlampan sprida ljus över tillvaron. Detta kan ofta vara lösningen för dig som är känslig, och känner av en sjösjuke-liknande effekt då motorcykelns ljuskägla gungar fram. Eftersom hjälmlyset hänger med i huvudets rörelser minskar denna effekt kraftigt.

Du som inte har provat att köra motorcykel i mörkret, uppbackad av ett riktigt bra lyse har missat något. Känslan att dundra fram i mörkret är minst sagt speciell. Samtidigt kan det vara en riktig pina om strålkastaren är ineffektiv och dålig. Men vad är det egentligen som gör en lampa bra, och vad ska man tänka på vid köp? Måste man verkligen köpa en lampa för närmare 10.000 kronor eller räcker det med en liten enkel pannlampa för några hundralappar?

I vanlig ordning finns ingen regel utan undantag och det gäller även i detta fall. I vårt test hade vi med en liten smidig LED 3 Watts pannlampa från LedSavers som inköptes hos Kjell o Company och kostade 249 kronor. Dyrast i gänget är DX75 från Helmetlight med dubbla Xenon. Samtidigt ska tilläggas att deras "vanliga" Xenonlyse med en Xenon-lampa, BX68, bara kostar 1.990 kronor.

Monteringen av pannlamporna i testet var i grunden tämligen enkel, och skedde i regel med hjälp av en eller två skruvar som ersatte de ordinarie skärmskruvarna hos crossintegralhjälmen vi använde i testet.

Givetvis är det inte läge att borra eller skruva direkt i hjälmens skal, då detta försämrar hjälmens skyddande effekt kraftigt. Självklart kan man även montera samtliga av lamporna vi testat direkt på motorcykeln, och i vissa fall är det vad de i grunden är tänkta för. Som exempelvis Solstice-lamporna i detta test. 

VURPKONTAKT ETT MÅSTE

En mycket viktig detalj är att se till att kabeln som löper till hjälmlyset har en bra "vurp-kontakt" monterad, så att du inte rycker sönder kablaget då du kliver av motorcykeln i all hast och glömmer/eller inte hinner koppla lös dig först.

Om motorcykeln har ett 12-voltsuttag är detta inte en lämplig "vurp-kontakt", då du i värsta fall kommer att slita sönder uttaget. Montera istället en separat kontakt för detta, om det inte ingår vid köp av hjälmlyset. Samtidigt är det att föredra om det finns någon form av extern strömbrytare för att manövrera strömmen till lampan med.

Det är mycket viktigt att du inte väljer att montera eventuell ballast på hjälmen eller kroppen. Den hör hemma på motorcykeln, ingen annanstans. I det här testet har vi även med ett Xenonlyse från Megalight med en minimal ballast, som man kan placera i en midjeväska eller någon annan ficka. Mindre bra vid vurpa dock.

Jag vill även flagga för att det på marknaden förekommer Xenon-ljus där tändsteget sitter hos ballasten och kabeln upp till strålkastaren är oskärmad och av klen "snikmodell". Med tanke på att detta handlar om en högspänningskabel där omkring 27000 volt löper inuti och utmed din kropp är detta inte något att rekommendera. Det blir allt vanligare med tändsteg direkt i bakkant hos lampan, som exempelvis hos MegaLight Xenon, vilket gör att du slipper detta problem.

En av alla tillverkare av lampor av alla dess slag är Osram, som bland annat har en Xenon-lampa som ger en hög färgtemperatur utan coating på glaset, vilket sägs göra att den bibehåller ljusflödet och har en färgtemperatur som ligger närmare dagsljus. Tester har visat att ögat kan tillgodogöra sig ljuset 20 procent bättre vid 5000K jämfört med 4100K som är den normala färgtemperaturen för en icke coatad lampa. Med detta sagt vill jag bara peka på att det är stor skillnad mellan lamprona och inte bara strålkastaren. Dessvärre är det inte alltid som den teknikska specifikationen överenstämmer med verkliga fakta.

 

LED ELLER XENON?

Strålkastare med lysdioder eller LED som det också kallas är på stark frammarsch och enligt många är denna teknik framtiden. På marknaden blir det allt vanligare med den här typen av belysning och samtidigt pressas priserna allt längre ner.

Både Xenonljus och LED-lampor är tämligen effektiva och drar således förhållandevis lite ström, vilket passar perfekt vid endurokörning, och inte minst lampan ska drivas med ett litet batteripack. Ansluter du belysningens spänningsmatning till motorcykelns elsystem har strömförbrukningen mindre betydelse, men är fortfarande att vikt.

 

MJUKT ELLER VASST LJUS

En aspekt som påverkar hur pass bra ett ljus är, är hur trivsamt ljuset är för ögonen. Ett allt för skarpt, vitt, ljus kan av många upplevas som jobbigt, där gränsen mellan det upplysta fältet och det mörka blir allt för kraftig.

En av de saker som många tillverkare brottas med är det faktum att det är mycket svårt att skapa en lång och smal ljusbild med LED-lampor. Personligen anser jag att superlång räckvidd har mindre betydelse i detta fall. Då du far fram i hundra kilometer i timmen på en rak, jämn och stor väg/spår/stig har det större betydelse. Men slingrar du fram i skogen med träden tätt inpå räcker en räckvidd på 100 meter långt, då du färdas närmare 14 meter i sekunden om du kör i 50 kilometer i timmen. I tät skog är snararare ett ljus med bredd att föredra, i synnerhet för snabba och kraftiga kursförändringar.

En del tillverkare av Xenon-strålkastare hävdar en räckvidd på närmare 1000 meter, men där oberoende tester har visat en räckvidd på mellan 250-350 meter för olika typer av Xenonljus beroende på modell. Samtidigt har räckvidden på motsvarande LED-strålkastare då uppmäts till strax över 200 meter. Alltså något kortare. I gengäld får du då ett lite behagligare ljus med en mjukare övergång mellan "tokljust" och nattsvart mörker.

Vilket ljus som är bäst för just dig beror i vanlig ordning på vad du har för personliga önskemål och vad du tycker är viktigast: lång räckvidd och smal ljusbild eller kortare räckvidd och bredare ljusbild. Dessutom ska du ha i beaktande att allt för vitt ljus kan ha en bländande effekt, framförallt i snö eller tätare björkskog där trädstammarna kan reflektera ljuset på ett störande vis.

Samtidigt är det i regel slöseri med ljusstyrka om en strålkastare sprider mycket ljus uppåt och ner i backen. Allt för kraftigt ljus nära fronten på motorcykeln kommer att ge en bländande effekt. Ännu värre är att det kommer att lura dina ögon att titta dit istället för att höja blicken.

Det är också viktigt att strålkastaren som är monterad på hjälmen inte väger allt för mycket, då det kan bli jobbigt i längden. Dessutom bör du ha i beaktande att det är sämre att ha en strålkastare på huvudet om olyckan är framme, men samtidigt kommer bra lyse minska risken för att något olyckligt ska inträffa.

När du fäster ljuset på hjälmen gäller det att du placerar det rätt så att ljusbilden inte störs av hjälmens skärm eller skal. Dessutom är det viktigt att infästningen blir tillräckligt stadig, så att ljuset inte gungar i otakt med hjälmens rörelse. Rikta in det då du har korrekt körställning på motorcykeln, så att ljusbilden blir optimal.

 

VILKET LYSE ÄR BÄST?

Vilket hjälmlyse som är bäst är faktiskt en smaksak, även om vi kan räkna bort ett och annat lyse direkt. Den lilla pannlampan från LedSavers hjälper föga under körning, men kan däremot vara smart som ett komplement för akutmekande eller nödfall ute i vildmarken.

Personligen anser jag att LED-lamporna från Illumin erbjuder det trevligaste ljuset, som påminner mest om dagsljus och även är behagligast för ögonen. Detta till trots för ett mycket kraftigt sken. Helhetsbetyget dras däremot ner en aning av den kortare räckvidden, i jämförelse med Xenonljusen från exempelvis Bizzlight. Under mer aktiv körning har dock detta en mindre betydelse, såvida man inte kör supersnabbt på exemepelvis en frusen sjö och då vill ha så lång räckvidd som möjligt.

Nackdelen med LED-ljusen är att det i nuläget inte är superenkelt att byta en lampa. Därför är det bra att brinntiden uppges till tiotusentals timmar, eller upp mot 20 gånger mer än en typisk Xenon HID-lampa. I fallet med Xenon-lamporna är det enklare att byte ut en trasig lampa men i gengäld lamporna tämligen kostsamma med cirka 200-300 kronor/st.

Kollar man in effektförbrukningen i relation med ljusutbyte är det små skillnader mellan Xenon och LED. Däremot skiljer det sig då Xenon-lampan inte behöver kylning, vilket ljusstarka LED-strålkastare är i behov av. Viktmässigt och utrymmesmässigt är detta till nackdel för LED-modellerna. I alla fall om man bara tänker på komponenterna som du placerar på hjälmen. Sett till totalvikt är LED-lysen lättare än motsvarande Xenon-modell. Lättast på huvudet är BX68 från Helmetlight, som väger 94 gram utan ballast.

Effektivast vad gäller att sprida ljus framför och omkring sig är inte förvånande ljuset från Helmetlight med dubbla Xenon, där den ena lampan är av spot-modell medan den andra har en vidare ljusbild. Smakar det så kostar det, men på köpet får du mycket bra bredd, räckvidd och extremt kraftigt ljus.

I det här testet fick vi tyvärr inte tillfälle att testa hjälmlysen från EMX-racing. Däremot har vi använt flera av deras modeller under flera längre perioder, med mycket bra resultat. Vi ber att få återkomma med ett fullödigt test av deras ljus vid senare tillfälle.•

 

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA UTVÄRDERINGEN AV RESPEKTIVE HJÄLMLYSE


LJUS OCH FÄRGTEMPERATUR

Allt ljus har olika färger. Ljusets färg mäts i skalan Kelvin (K). Ljus från stearinljus har en röd färg med en ganska låg färgtemperatur på omkring 1 000 K. En vanlig glödlampa har en färgtemperatur på cirka 3 000 K och även det en ganska röd färg. Utomhusljus en klarblå sommardag ligger färgtemperaturen närmare blått (cirka 6 000 K) medan det en solig vinterdag i snön kan den nå upp till 10 000 K, vilket alltså är ännu blåare.

= 3000K gult ljus

= 4300K vitt ljus med ett gult sken

= 5000K vitt ljus

= 6000K vitt ljus med lite blått sken

= 8000K vitt ljus med ett blått sken

= 10000K blått ljus

= 12000K blått / violett ljus